Min historia

Min farfar hette Nils Trulsson och växte upp på en väldigt liten gård i det steniga norra Skåne på 1880-talet. Farfar hade en bror, Edvard, och några systrar. Systrarna fick snart plats som pigor på andra gårdar när de var i 20-årsåldern. Farfar och hans bror skulle driva den lilla gården vidare. Farfar träffade en flicka som han gifte sig med. Gården blev då för liten för båda pojkarna och det bestämdes att Farfar skulle köpa ut sin bror som, med de pengarna han fick, ville starta ett nytt liv i USA.
När min far var liten fick han alltid höra om Edvard som hade följt sin dröm och flyttat till en mycket bättre värld, där det var möjligt att bryta ett liv fyllt av fattigdom. Farfar målade upp en bild av Edvard, där han skulle komma tillbaka till Sverige en dag med massor av pengar och ha skapat sig stålande framtid. Någon gång kom det brev ifrån Amerika där Edvard berättade om USA och om hur fantastiskt det var på andra sidan Atlanten.
Efter sex år kom det ett telegram från Bergen i Norge. Avsändaren var Edvard, som nu hade kommit hem. Problemet var bara det att båten, som kommit ifrån USA, hade bara gått till Norge. Kunde Farfar skicka lite pengar så att hans bror skulle kunna komma hem med tåg till Skåne? Farfar tänkte väl inte så mycket på det utan trodde att Edvard hade alla sina tillgångar frysta i någon gård eller stort hus och att det bara var problem med kontanter.
Farfar satte sin klocka och kristallvasen de fått i bröllopspresent i pant och lyckades få ihop 18 kronor, vilket var mycket pengar på den tiden. Han telegraferade pengarna till Bergen och fyra dagar senare mötte Farfar och Far Edvard på stationen. Ut från en av godsvagnarna stiger det trasigaste och sorgsnaste figur man kan tänka sig. Edvard hade kommit hem, fattigare än han varit än när han reste. Han var dessutom väldigt sjuk och dog bara några månader senare. Det enda Edvard hade med sig hem var 5 kr och 38 öre, vilket var det som var över på de 18 kronorna som Farfar hade skickat. Det var billigare att åka godsvagn än tredje klass.
Farfar var väldigt arg på sin lillebror för att han inte hade berättat hur illa det gått för honom i Amerika. Men stoltheten vann över sanningen. För vem vill berätta om sina misslyckanden?
Billy Nilsson – Regissör och dramatiker till ”Där drömmar bli till”

En reaktion till “Min historia”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s